Söndagskrönika – ekonomisk frihet

I skolan fick vi lära oss en massa saker. Vi fick lära sig en massa saker som vi numera inte kommer ihåg. I matematikens plågsamt sega lektioner försökte närapåattgåiniväggenlärare förtvivlat dunka in hur vi trollar fram roten ur en hypotenusa eller om X vara lika med någon annan bokstav. Algebra och Algedåligt. Folk blev irriterade och man kunde nästan räkna med bråk. Ett par av de få uträkningarna som gör skillnad i personers vardag finns längst ner på denna sida. Men först….

…Minns att redan vid en tidig ålder hörde jag äldre bekanta säga: ”För att vara ekonomiskt oberoende behöver man typ en miljard på banken eller nåt sånt. Så det är en omöjlighet. Inte ens någon idé att börja eftersom 1 000 000 000 är omöjligt. Att vara ekonomiskt oberoende innebär inte massa nollor på en bank. Det innebär bara att dina passiva inkomster går jämt upp med eller överstiger dina totala utgifter. Ingenting annat. Denna lektionen hade varit bra mycket bättre att lära sig i plugget än hur många decimaler det finns i Pi. Idag visar det sig att 14 % av svenska folket inte klarar en månad av utgifter om lönen slutar komma och hela 47 % av svenska folket inte klarar sig mer än ett halvår om sekinerna tar stopp från arbetsgivaren. Klart jag begriper att det inte är lätt men då är det ännu viktigare att vi begriper ett par enkla formula som borde läras ut redan på mödravårdscentralen. Andra studier visar på att folk bråkar mest om pengar och det leder till både vånda och blåtiror. Då finns det en ännu större anledning att detta ska in på skolschemat redan i tidig ålder och måhända kan vi plocka bort ämnet Arbetsmetodik om det fortfarande finns kvar. Vardagsekonomi med tänkande är något som Liberalerna borde driva i nästkommande års valrörelse. Problemet är att det är fult att snacka om pengar även om många sitter på Ratsit och tittar vad grannen tjänar. ...  Läs mer

Fimpa facket(?)

Kanske är det ett risktagande att lämna ett fackförbund. Fundera då först hur ofta du har kontakt med facket och om de ställer upp på dina premisser. Om representanterna driver saker som är rätt och sunt. Att vara med i ett fackförbund kostar lite olika beroende om det är Jusek eller Kommunal eller Handels & Restaurang. Om vi gör ett antagande att en fackavgift är omkring 500:- per månad innebär det en bruttolön 750:- På ett år blir det 9000:- Låter kanske inte som en hiskelig summa pengar men om ni bor två stycken under samma tak låter i alla fall 18 000:- som en bra summa. Jag har aldrig använt mig av facket och ändå varit yrkesverksam i 20 år. Det blir 180 000:- sparade pengar.

”Jamen det är ju en försäkring”. ”Jo förvisso. Men en försäkring som inte används är tämligen värdelös”. ... 

Jämför priser

Om snittpriset på en blomkruka på affär A är 30:- och affär B kostar 10:- har den ena butiken ett överpris på 200 % vid en jämförande prisstudie. Det betyder att du får tre för priset av en om du väljer rätt butik. Låt oss i detta exempel räkna med att du tjänar 20 % genom att jämföra priser.

Om vi följer Konsumentverkets riktlinjer med en lön på 30 000 försvinner 10 000:- i skatt och kvar blir 20 000:-. Sen plockas 5 000:- bort för hyra och boendekostnad. Det innebär att du har 15 000:- att spendera varje månad. På årsbasis blir det 180 000:- Om vi antar att jämförandet av priser leder till 20 % lägre pris är det en besparing på 3 000:- per månad eller 36 000:- mellan 1 januari till 31 december. ...  Läs mer

E-fakturor och autogiro

Ändra om så att alla dina fakturor går via e-faktura eller autogiro. Fantastiskt mycket smidigare än att tömma brevlådan, sprätta kuvert, knappra in betaluppgifter varje månad. Det enda som krävs är för att sätta upp e-fakturor och autogiro vid ett tillfälle och sedan är du good to go.

E-fakturorna kräver ett godkännande innan betalning medan autogiro-betalningarna betalas av sig själva. Skulle du vilja kika igenom fakturorna i efterhand så finns såklart allt automatiskt på din bank för dig att kika på. Dessutom är det bra för miljön om du slopar pappersfakturorna och du slipper onödiga avgifter. Win-win! Vad väntar du på? ... 

Matlådornas återkomst

Tittar vi på statistik så slänger medel-Svensson ungefär 25 % av alla mat som bärs hem. Det skulle betyda att kärnfamiljen med en matbudget på 6 000:- per månad slänger bort 18 000:- per år eller en bruttomånadslön på 30 000:-. Fan är det frågan om. Det är inte klokt. Det är oklokt. Förresten är det inte bara oklokt utan det fullständigt vansinne. Ska ta upp detta lite längre fram och snacka om containerdykning men först lite om den klassiska matlådan. När det gäller mat finns det pengar att tjäna. Framförallt om du kan planera och svänga ihop kulinariska matboxar.

Låt oss konkretisera detta: Snittpriset för en lunch ute är numera ungefär 100:- Om du fixar maten själv får du en redig portion för 20:-, eller varför inte Under Tian. Om du äter ute 5 dagar i veckan och om vi räknar bort 5 veckors semester ser dagens exempel ut såhär: 80:- x 5 = 400:-. 400:- x 47 = 18 800:-. Nästan tjugo skattade laxar – nu kan du både äta fisken och ha den kvar. Måhända sitter det någon fläskkottletskammad människa och säger att tjugo papp är ju ingenting nu för tiden. Måhända inte. Men du kan i alla fall bo ett halvår i Bangladesh inklusive både mat och husrum. Tänk på det nästa gång du säger ”En dagens tack”. ...  Läs mer