Ett dåligt minne kan också vara ett bra minne

När jag var yngre och inte behövde ha en plånbok full av ID-kort, bankkort, parkeringskort eller annan information så använde jag helt enkelt inte plånbok. Det enda kortet som frekvent användes var busskortet som man plockade upp från fickan när man skulle fram och tillbaka från skolan. Det var på den tiden som busskorten var gjorda av papper med en plastremsa på och man fick stämpla i automaten när man gick på bussen. Hade man otur så råkade man förstöra busskortet genom att vika sönder det i jack- eller byxfickan men jag vill minnas att man även fick någon slags av plastficka i början av terminen att stoppa busskortet och att skydda det just från detta.

Hursomhelst, utan en plånbok så hade jag inget mer naturligt ställe att stoppa pengarna än i fickorna, och ville jag vara extra säker på att inte slarva bort dem så brukade jag stoppa dem i jackans innerficka som ofta hade en liten dragkedja. Och där låg dem och glömdes bort, gång på gång. Vilket såklart resulterade i att jag gång på gång även hittade pengar i mina kläder och blev glad. Det kändes ännu mer som en jackpot när man klättrade upp på vinden för att hämta höst- och vinterkläderna efter ett långt och härligt sommarlov och stoppade ner handen och fickan och.. jamen, sedär  – en hundralapp! Jo man tackar.

Denna (o)vana har följt med mig sedan dess. Jag har spelat mycket musik och spelat en hel del utomlands varpå man har fått ersättningen i till exempel Euro. Och så tänker man ”njaa, det är ingen idé att jag växlar in dessa. Jag kommer ju ändå åka tillbaka om några månader igen och då är det skönt att slippa det där”. Så man lägger pengarna på ett bra ställe för att sedan glömma av dem och när nästa avresa börjar närma sig och man börjar plocka fram alla de prylar som skall med och inser: ”Ja, men tusan, här är ju hela kassan från förra turen. Hurra!” Och så är man x antal pengar rikare. Eller ja, egentligen är man ju inte rikare för pengarna har aldrig varit borta. Och kanske är det i sanningens namn ett ganska dåligt spartips med tanke på att man istället skulle kunna satt in dem på ett sparkonto med lite ränta under tiden..

Men just då, när du hittar lite extra pengar i hemmet. Då känns det som en vinst. Precis som när man får skatteåterbäring, fast det i själva verket är du själv som får tillbaka pengar för att du har skattat för mycket.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *