Söndagskrönika – Nyttoeffekten

Effekter kan vi räkna på många sätt. Effekten av Watt eller om det var Ampere tror jag det räknades med i högstadiet på ”fysiken”. Nu var det ämnet ett av många ämnen där jag var en bedrövlig student. Men nu när lördag blir söndag och det är en uppesittarnatt i februari tänker jag en del på nyttoeffekten av det vi köper eller gör. Till viss del går det att räkna på och andra nyttoeffekter är handlingar som leder till resultat. I min egen definition är nyttoeffekt ibland samma som nyttjandegrad och ibland inte. Kanske är det lättare att begripa om jag räknar upp några exempel. 10 stycken för att vara exakt:

1. En av de värsta nyttoeffekterna eller verkningsgraderna jag har engagerat mig i var en applikation. Snacka om att gå på en trampmina. Det tog 3 månader att göra det här och det var någon som sa att han var duktig men till slut hade jag betalat 43 000:- och hade en nedladdning. EN nedladdning. Det är exempel på en mycket dålig nyttoeffekt och jag antar att vi får skriva upp det på Idiot-kontot. Men det lärde mig en sak. Det lärde mig att börja intressera mig mer för att räkna på nyttoeffekter.

2. Bredvid mig här ligger en mycket välanvänd ryggsäck som har varit med i ur och skur. Ordinarie pris var 1800:- men den var nedsatt till 900:- och jag snackade med försäljaren och sa så här ”Du vet jag brukar använda mina ryggsäckar och jag tänkte höra om det är möjligt att använda denna och sen skriva en liten rapport vad jag tycker om den”. Tja det kanske är emot reglerna sa den sympatiska personen som jobbade i friluftsbutiken. Men vi gör som så att du får ett presentkort på 500:-”. Innan han hann ändra sig skakade vi tass så i min värld har jag betalat 300:- för den. Det var 15 år sedan och om vi haffar en förenklad siffrar ur luften och säger att den använts 1 timme per dag så blir det 5475 brukstimmar och om vi tar 300/5475 vilket ger en nyttofrekvens [måhända nytt ord] på 0.054 vilket känns som någon form av rekord.

Lägg därtill att jag faktiskt har hyrt ut ryggsäcken till en handfull fjällvandringar då folk har saknat något att bära sina hjortron och kantareller i. Vissa gånger tog jag en hundring som ersättning och andra gånger mutades jag med middag. Detta är något vi kan kalla ÖNE [Övernyttjandeeffekt]. Något som vi bör ha i bakskallen när vi tittar just på detta. Nu vet jag å andra inte riktigt hur vi räknar på nyttjandegrad men om vi tar SEK/NT [Nyttjande Tid] så blir det så.

3. En annan form att tänka på det här är INSATS-EFFEKT. För ett par år sedan bestämde jag mig att flytta upp till Umeå igen men efter att ha kikat runt tyckte jag att det utbud av lyor och bostäder var på tok för dyrt och att stå i Bostadens kö i 15 år kändes inte som något alternativ. Därför lyssnade jag extra när min släkting sa ”Hörru Andersson nu går vi och säger goddag till en av mina kompisar som är så brutalt roligt och hon och hennes bättre hälft bor grymt bra här mitt i smeten. Jag gjorde en snabbkalkylering i huvudet ”Hmm…två personer som bor i en grym lya mitt i staden. De jobbar och är duktiga och de ska nog flytta till hus inom ett par år. Och just det – det var visst privat hyresvärd där de bor också”. Jag svarade på tre egna frågor till mig själv:

A. Är det roligt att träffa nya människor och hänga med min släkting och förhoppningsvis skratta så att tjocktarmen värker? SVAR: JA.
B. Finns det en micro-chans att detta möte kan leda till att dessa nya bekantskaper söker ny hyresgäst någon gång framöver när de har köpt sitt hus? SVAR: JA måhända.
Och C. Är det roligare att hitta på nya saker än att sitta själv och titta på bönder som söker fruar? SVAR; DEFINITIVT.

Ni kan ju själv ställa frågan vem ni tror sitter i den lägenheten idag och tittar på ”Bonde söker fru”. Ytterligare ett exempel på att lite tankeverksamhet kring Nyttoeffekten av något kan leda till bra saker.

4. Jag har två polare. Elle tja jag kanske har fler men just för detta exempel passar det med två stycken. Den ena gör ingenting utan bara klagar. Den andra gör allting och är alltid positiv. För några år sedan ville de båda ändra sin tillvaro och hade 100 000;. Det är mycket pengar. Polare som gör ingenting eller kanske ska vi kalla honom bekant sa så här

”Ja jag tycker ju inte om mitt jobb men det är ju svårt att förändra så jag tror jag ska köpa mig en bil.”

Han köpte en bil. På ett år hade bilen förmodligen kostat honom 100 000:- i bensin och viss värdeminskning och reparationer och försäkringar. Den andra polaren hörde av sig och sa så här

”Du Cequin, ska jag lägga pengar på tre kurser eller utbildningar som ger mig möjlighet att bo 4 månader där det är varmt och där det finns vatten och 4 månader någonstans i alperna och sen vill jag rädda liv på hemmaplan resterande 4 månader. Jag har lite tankar själv men är lite osäker hur det praktisk kunde fungera. Har du tid att sitta ner och försöka hjälpa till med det här så att de här pengarna jag investerar i mig själv ger avkastning inom 12 månader. Ska vi säga Tisdag nästa vecka på Cafe Grisen?” 

Vi träffades och gjorde en plan – ungefär så här såg den ut:

• Flygresa till kurser 15 000:-
• Boende under kurser 15 000:-
• Kurser 50 000:-
• Övrigt 20 000:-

Idag är han en uppskattad dykledare i Micronesien 4 månader per år. Sen skidguidar han i franska alperna 4 månader per år. När han är hemma lär han företag om HLR. Tänk att dessa 100 000:- resulterade i 3 nya och lukrativa och livshöjande karriärer. Den andra snubben med skrotbilen klagar ännu mer än innan han köpte bilen. Ni kan ju räkna själv vem som har den högsta Nyttoeffekten av de där 100 000:-.

5. Nyttoeffekten har också att göra med perception. Låt oss ta detta med skjortor med eller utan krokodiler. Samma sak här. Många vet naturligtvis att dessa pikétröjor görs i samma affär ungefär som världens alla cyklar och A4-papper av samma kvalitet har olika pris beroende på vem som köper dem. Men visst är det väl ändå märkligt att det är skillnad i pris beroende på om det är en alligator eller inte. Nu fattar jag att folk kanske gillar den status det medför medan jag resonerar tvärtom. Nyttoperception är något som borde ingå i en grundläggande kurs i högstadiet.

6. Ett par andra favoriter är lokaler och bilar. De flesta lokaler används max 8 timmar per dag. Det innebär att de är underutnyttjade 2/3 av sin tid. Snacka om slöseri. Klart det måste finnas nyttograd av att skapa flexikaler där olika företag kan på ett kreativt sätt nyttja lokalerna på olika tider och på så sätt skapa en rad synergieffekter. Maximeras lokalen kan du med andra ord också gå ner 2/3 i hyreskostnad om du räknar på sånt.

7. Sen har vi hela pareto-principen som naturligtvis är grundläggande för Nyttoeffektivisering. 80-20 pratas det om. I min bransch med turister är det uppskattningsvis 90-10. Det innebär kortfattat att 10% av gästerna vill ge dig 90% av huvudvärken. ”Jamen hur löser man det” kanske någon frågar. Ett icke politiskt svar är ”Skit i dem”. Det är orättvist mot de andra 90% att ägna för mycket tid till 10% av gruppen. Naturligtvis ska man vara på proaktiv och duktig att inget tandgnissel ska uppstå. Jag strävar dit.

Ta gärna och fundera under dagen vad ni har för nyttoeffekt i det ni gör. Exempelvis det senaste mötet du deltog i. Vilken siffra på skalan blev det.